:: Fonzie-Akira-Tilda ::

Okami´s But Who Cares

"Akira"

1994 - 2006

Akira var en mycket enkel hund att leva med. Hon var självsäker, trygg, stolt och stabil, hon befann sig aldrig i några grå zoner. Hon älskade att vara ute och tillbringade helst dagarna ute i trädgården. Där vaktade hon både mot folk & fä :) I sin ungdom var hon en riktig skönhet och det resulterade i 2 cert på utställning. Akira debuterade även på appellplanen och hon tävlade 9 gånger i lydnadsklass I, där hon fick två 1:a pris. Det var några nervösa tävlingar för matte, eftersom Akira inte direkt älskade andra hundar. Men höll de sig på replängds avstånd så brydde hon sig aldrig om dem, det var hon alldeles för stolt för :)

Akira blev även mamma. 1996 födde hon en kull på fyra valpar, två av varje kön. De döptes till Always Boss, Arctik Tracker, Ami Safir och Alessi. Gemensamt fick de kennelnamnet Balokira´s, som för övrigt blev godkänt samma år. Namnet Balokira´s kommer av Baloo & Akira.

Egnas barn - andras ungar, var ett talesätt som passade bra in på Akira. Hon tyckte inte om barn, men sedan det kom två egna barn i familjen lärde hon sig att hantera det och det var aldrig några bekymmer.

Akira kom att bli hela 12,5 år, hon hade en fin ålderdom, hon mådde bra och hon var frisk. Vi är så glada att vi fick ha henne hos oss så länge. Den 1:a december 2006 lät vi henne somna in hos veterinären.

Älskade Akira, Kirapira, Myssa - du är Älskad och för alltid saknad

Bringemo´s Choice EC At Balokiras

"Fonzie"

2004 - 2006

Fonzie kom till oss som en frisk fläkt. Han var full av energi, allert och uppmärksam. Fonzie tog på sig rollen att vakta hus & hem och det var inte mycket som gick honom obemärkt förbi. Han tyckte mycket om skogen och han var som en gud att spåra med. Han hade stort föremålsintresse så uppletande var också något han gillade.

Fonzie var en riktig skönhet och det resulterade i en del fina placeringar. Några placeringar som vi är lite extra stolta över är BISS-valp på Amstaffspecialen 2004 och BIS-valp i Ransäter 2004. Tyvärr utvecklade Fonzie något som kom att bli hans fall, hans vaktinstinkt byggdes hela tiden på, han var misstänksam och han hade det jobbigt med hantering. Vi märkte att Fonzies personlighet förändrades gradvis och han började bli "för mycket". I juli 2006 gjorde Fonzie en kraftig markering på vår son Erik. Det som inte får hända hade nu hänt. 7 Juli 2006 tog vi beslutet att låta Fonzie få somna in. Det var ett jobbigt beslut, men det enda rätta.

Älskad och för alltid Saknad

"Fräsen"

1991 - 2004

Fräsen hade en enorm personlighet och han var i det närmaste mänsklig :) Han var mycket social, full av kärlek och han älskade att åka bil. Bilåkandet var ett litet problem, särskilt på sommaren, då han gärna gick in och lade sig i bilar med rutan nere. Det hände några gånger att vår främmat kom tillbaka för att släppa av Fräsen, som då sovit gott i baksätet.

Fräsen gick ut på morgonen den 14:e December 2004 och han kom aldrig tillbaka. Vi letade länge och överallt, men tyvärr kom han aldrig tillreda. Det är hemskt att inte få veta vad som hänt med honom, men vi tror att han finns i Nangijala.

Älskad och för alltid saknad

Ölenskjold´s Ki-Ya Big Bear

"Baloo"

1992 - 2004

Baloo var vår allra första hund. Han var av rasen Amerikansk Akita och en alldeles fantastisk sådan. Han var en stor nallebjörn och han välkomnade alla med en blöt rundslick, stora som små :) Han var alltid lika tålmodig och snäll när det kom en ny liten valp till flocken, han var alltid den fostrande lekpappan. Baloo hade i sin ungdom stora problem med stafylococker på sina tassar, men det blev bättre med åren och han kom att leva ett långt och mycket bra liv trots allt.

Baloo var ingen lätt och heller ingen rolig hund att träna med, men han var otrolig på att spåra. Vi viltspårade mycket en tid och det var en uppgift han alltid tog på största allvar. Baloo hade godkänt Anlagstest på Vilt.

Den 16:e Mars 2004 orkade inte Baloo mer, vi lät honom somna in stilla och värdigt hos veterinären.

Älskad och för alltid Saknad

SUCH Bergstaff´s Braveheart

" Rocky"

1997 - 2003

Rocky var vår första Amstaff och han har satt djupa spår i allas själar. Han hade en enorm styrka, stor arbetslust, mycket glädje och han var överfull med kärlek till sin familj. Rocky är en hund man minns som väldigt rolig och personlig, han älskade livet och han hängde med på det mesta.

Rocky fick tyvärr sluta sin dagar hos oss alldeles för tidigt. Han blev väldigt, väldigt sjuk och vi hade inget annat val...han måste få somna in. Den 28:e Augusti 2003 somnade han stilla in efter att ha insjuknat i Akut Leukemi.

Älskad och för alltid Saknad